Kapitel 14 Flyttmönster bland cancerpatienter

Enligt avsnitt 13.5 kan vi inte utgå enbart från uppgifter i regionala tumörregistret för identifiering av individer som bidrar till prevalensen i vår region.

För att få en uppfattning om flyttmönster mellan regioner kan det vara av intresse att undersöka regionens individer med cancerdiagnos.

Vi utgår nu enbart från individer i Västra sjukvårdsregionens regionala tumörregister (dvs inte södra Halland). Vi gör ett uttag för patienter diagnostiserade från och med 1971 (krävs senare för beräkning av 10-års-prevalens från och med 1981). En och samma patient kan ha fler än en diagnos av de 10 utvalda. Detta innebär att det inte går att summera antalet individer per diagnos för att få totala antalet individer med någon diagnos. En och samma individ kan också ha fler än en primärtumör av samma sort. För dessa individer inkluderas endast den först diagnostiserade tumören.

Det finns en variabel i regionala tumörregistret som anger “avgångsmarkering” med alternativ enligt tabell 14.1.

Table 14.1: Svarsalternativ för variabeln ‘avgm’ i cancerregistret/regionala tumörregistren.
key value
1 utflyttad ur regionen
2 avliden
4 obefintlig (sep-06)
5 utvandrad
6 Tekniskt avreg (sep-06)
7 okänd ej från Västfolket
8 okänt enl bestånd 991007
9 okänd
NA lever i regionen

Det finns endast ett fåtal fall med avgångsmarkering: “obefintlig (sep-06)”, “Tekniskt avreg (sep-06)”, “okänd ej från Västfolket”, “okänt enl bestånd 991007” och “okänd”. För ett mer överskådligt resultat väljer vi därför att gruppera samtliga dessa alternativ till “okänt”.

Statusfördelning per diagnos framkommer (i procent) av tabell 14.2.

Table 14.2: Status för patienter som fått cancerdiagnos.
diagnos avliden lever i regionen utflyttad ur regionen utvandrad okänt
Malignt melanom i huden 43.79 53.42 2.19 0.39 0.21
Bröst 56.97 40.69 1.85 0.31 0.17
Urinvägar utom njure 73.73 24.47 1.47 0.24 0.08
Prostata (blåshalskörtel) 65.01 33.40 1.36 0.17 0.05
Tumör i huden, ej malignt melanom 65.95 32.64 1.21 0.15 0.05
Tjocktarm 77.32 21.29 1.17 0.14 0.08
Ändtarm och anus 76.71 22.08 0.96 0.17 0.08
Magsäck 94.72 4.31 0.78 0.09 0.11
Ospecificerad lokalisation 95.01 4.15 0.70 0.09 0.05
Lunga, luftstrupe och bronker 93.20 6.03 0.57 0.13 0.08

Observera nu att vad vi tittar på är de individer som bodde i regionen vid tillfälle för sin diagnos. Vad vi egentligen söker är det motsatta, det vill säga individer diagnostiserades i annan region men som sedan flyttade till vår region. Dessa uppgifter saknat vi dock åtkomst till.

Vi kan göra följande observationer:

  • Andelen med okänd status (försvunna individer etcetera) är så pass liten att vi anser den försumbar.
  • Andelen patienter som flyttar utomlands efter en cancerdiagnos är också närmast försumbar. Vad vi söker är emellertid inte de som flyttar från regionen och ut utan de som migrerar till Sverige. Vi kan förmodligen anta att det är ovanligare att “frivilligt” lämna det svenska sjukvårdssystemet efter en cancerdiagnos, än att exempelvis tvingas fly till Sverige (även efter att eventuellt ha blivit diagnostiserad med cancer) från ett annat land. Vi kan därmed inte dra slutsatsen att den observerade andelen kan substituera den vi söker.
  • Andelen utflyttade ur regionen varierar med diagnosens “allvarlighetsgrad”. Prognosen för individer med maligna melanom är så pass god att större livsstilsförändringar inte alltid är nödvändiga. Många lever tillräckligt länge med sin diagnos och är tillräckligt friska för att också ibland vilja genomföra en flytt till annan region i riket. Däremot för lungcancer är prognosen ofta betydligt sämre. Individer som drabbas av denna diagnos har ofta sämre möjligheter att exempelvis genomföra en flytt. Vi kan förmodligen också anta att eventuellt vårdbehov står i omvänd proportion till flyttmönstret, det vill säga att de som flyttar är de med minst vårdbehov.

Vad gäller inomnationella omflyttningar kan vi kanske tills vidare göra det förenklade antagandet att flyttmönstren är generella inom riket. Vi vet förstås att detta inte stämmer (till följd av urbanisering och dylikt) men just nu antar vi alltså att ungefär lika många med diagnos flyttar in som ut och att dessa individer kan förväntas vara ungefär jämförbara avseende fortsatt överlevnad. Beräknar vi prevalensen utifrån de uppgifter vi har kan vi således göra en uppräkning motsvarande den andel som vi vet flyttar ut.