Kapitel 19 Behov av strålbehandling

Hittills har vi endast tittat på antalet patienter som antingen diagnostiserats, fått någon typ av behandling, eller som lever med sin diagnos i regionen.

Vad vi egentligen är intresserade av är emellertid behovet av framtida strålbehandling i regionen. Detta behov går inte direkt att utläsa från cancerregistret, vilket inte innehåller någon information om hur diagnostiserade cancerfall behandlas. Viss information om strålbehandling finns att tillgå från olika kvalitetsregister. Dessa är dock uppdelade per diagnos, varför registrerade uppgifter kan skilja sig ganska markant avseende tumörens lokalisation. Dessa uppgifter avser också främst primärbehandling. Strålbehandling i palliativt syfte, eller för metastaser eller recidiv registreras sällan i kvalitetsregistren. Därmed krävs andra källor för sådan prognostisering.

19.1 Andel som fick strålbehandling 2001

Ett sätt att prognostisera behovet av strålbehandling är att relatera antalet diagnossatta individer till andelen av dessa som ges strålbehandling.

Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering har i rapporten “Strålbehandling vid cancer” (SBU 2003) studerat denna andel. Rapporten är omfattande och systematiskt genomförd, dock något till åren kommen.

I rapporten konstateras att andelen cancerpatienter som fick strålbehandling ökade från 1992 (då en tidigare genomgång gjordes) fram till 2000-talets början. Det känns därmed rimligt att anta att andelen kan ha förändrats ytterligare sedan rapportens publicering. Dessa är dock de mest aktuella uppgifter vi just nu har att tillgå.

Sammanfattningsvis konstateras att det 1992 genomfördes 13000 strålbehandlingar och att dessa gavs till 32 % av nydiagnostiserade patienter. 2001 hade antalet behandlingar ökat till 22000 och erbjöds då 47 procent av alla patienter.

Uppgifterna för 2001 bygger på en enkätundersökning till landets samtliga onkolog-kliniker under en tolvveckorsperiod. Under denna period gavs 5105 behandlingar till 4171 patienter. Uppgifterna extrapolerades sedan till helår och rapporten innehåller även uppgifter om osäkerhetsskattningar och prediktionsintervall (vilka dock inte återges här).

De 5105 behandlingarna omfattade både primärbehandlingar, recidiv och metastasbehandlingar samt palliativ behandling, och både extern och intern strålbehandling. Behandlingstyp fördelades enligt tabell 19.1.

Table 19.1: Antal och andel behandlingar som givits med extern och intern strålbehandling.
Behandling Antal andel (%)
Enbart extern 3853 92.4
Extern + brachy 169 4.1
enbart brachy 149 3.6

Tittar vi närmare på de som fick brachyterapi så ser vi dock att detta främst avsåg diagnoser som vi ej behandlar närmare i denna rapport (matstrupe, livmoderhals och livmoderkropp). Undantaget är prostatacancer, vilket också är den största gruppen (124 fall) av de som fick brachyterapi. Av dessa 124 fick 87 även extern strålbehandling.

De behandlingar som gavs fördelades enligt tabell 19.2 avseende antalet behandlingar per patient. Av dessa var det 46 patienter som behandlades för fler än en diagnos.

Table 19.2: Antal behandlingar per patient som givits med extern och intern strålbehandling.
Behandling per patient Antal andel (%)
1 3416 81.9
2 639 15.3
3 71 1.7
4+ 45 1.1

19.2 Andel strålbehandlade per diagnos

SBU-rapporten redovisar diagnoser baserat på ICD-10-koder. För att kunna följa utvecklingstrender över en längre tidsperiod valde vi i avsnitt 5.2 att nyttja ICD-7-klassifikationen. Våra diagnosgrupper är därmed inte exakt samma som de redovisade av SBU. I likhet med avsnitt 12.2 exkluderar vi därför cancer med ospecificerad lokalisation.

I tabell 19.3 anges andelar av totalt antal diagnostiserade fall som efter diagnos behandlas med strålbehandling (utdrag från tabell 4.1 (SBU 2003)). Vi benämner respektive diagnos på samma sätt som för incidens- och prevalensberäkningarna (SBU använder liknande men inte exakt samma benämningar).

I tabellen inkluderar vi även andelen som enligt uppskattning (tabell 4.3 från (SBU 2003)) fått strålbehandling i kurativt syfte. För bröstcancer inkluderar SBU-rapporten även fall av bröstcancer in situ. Diagnostiserade in-situ fall uppgick till ungefär 10 % av antalet maligna fall och cirka 24 % av dessa beräknades få strålbehandling. Observera att vi (till skillnad från SBU) endast inkluderar maligna fall.

I SBU-rapporten saknas uppgifter för cancer i magsäck, tjocktarm och anus. De två första grupperna har således markerats med “NA” (Non Available) nedan medan gruppen “ändtarm och anus” endast omfattar uppgifter för ändtarm.

Vi redovisar även skattat antal fraktioner per behandling. Denna skattning bygger på tabell 4.9 från (SBU 2003). Den tabellen inkluderar motsvarande uppgifter för både extern och intern behandling men vi återger enbart uppgifter för extern terapi. Även för dessa uppgifter gäller samma noteringar som ovan avseende bröstcancer in-situ, magsäck, tjocktarm och anus.

Table 19.3: Uppgifter om strålbehandling för utvalda diagnoser 2001.
diagnos Andel strålbeh. (%) Varav kurativt (%) Fraktioner per diagnos
Magsäck 7 NA NA
Tjocktarm 6 NA NA
Ändtarm och anus 60 80 8.3
Lunga, luftstrupe och bronker 71 25 11.7
Malignt melanom i huden 23 13 5.6
Tumör i huden, ej malignt melanom 9 90 15.7
Bröst 81 68 18.3
Prostata (blåshalskörtel) 51 45 14.6
Urinvägar utom njure 17 37 19.1

19.3 Vem får strålbehandling?

Enligt (SBU 2003) är de som får strålbehandling yngre än genomsnittet av de patienter totalt som får diagnosen. Av tabell 19.4 framkommer att denna skillnad är större för kvinnor än för män.

Table 19.4: Andel patienter yngre än 65 år.
Vad Kvinnor Män
diagnostiserad 41.1 28.9
strålbehandling 60.0 37.5

Vi vet också att strålbehandling rekommenderas olika baserat på tumörstadium. Detta behandlas dock inte i SBU-rapporten.

19.4 Andel strålbehandlade idag

Det konstaterades ovan att andelen patienter med nydiagnostiserad cancer som strålbehandlades 1992 uppgick till 32 % men 2012 till 47 %.

Då förändringstakten därmed är stor skulle det vara av stort intresse att också skatta denna förändring (ökning) över tid. Med sådana uppgifter skulle det bli möjligt att justera vår APC-modell och istället för antal cancerfall predicera antalet strålbehandlingar. Den data vi här redovisar är dock inte tillräckligt omfattande för att medge en sådan modellering.

Vid avsaknad av en (observerad eller skattad) kontinuerlig strålbehandlingskvot skulle en alternativ lösning vara att utgå från en uppdaterad andelsskattning och nyttja denna som skalfaktor för multiplikation med den predicerade incidensskattningen.

I dagsläget saknas aktuellare uppgifter än ovan redovisade. Tills vidare nyttjar vi därför dessa andelar rakt av.

19.5 Predicerat antal strålbehandlingar

Om vi multiplicerar våra tidigare predicerade incidensvärden (tabell 7.1) med andelen av respektive diagnos som enligt ovan förväntas få strålbehandling ges genomsnittligt antal strålbehandlingar per år enligt tabell 19.5. (Uppdelat på antal kurativa + palliativa behandlingar inom parentes.)

Table 19.5: Antal predicerade strålbehandlingar per år. Totalt (kurativt + palliativt). MM = Maligna melanom i huden. ‘Hud - MM’ = Tumör i huden, ej malignt melanom.
diagnos bef + inc: 2016-2020 bef + inc: 2021-2025 bef + inc: 2026-2030 bef: 2016-2020 bef: 2021-2025 bef: 2026-2030
Bröst 2117 (1439+677) 2620 (1782+839) 3049 (2073+976) 1724 (1173+552) 1843 (1253+590) 1950 (1326+624)
Lunga 583 (146+437) 601 (150+450) 593 (148+445) 569 (142+427) 576 (144+432) 562 (140+421)
Magsäck 13 (NA+NA) 13 (NA+NA) 14 (NA+NA) 14 (NA+NA) 16 (NA+NA) 18 (NA+NA)
MM 291 (38+253) 370 (48+322) 431 (56+375) 216 (28+188) 223 (29+194) 226 (29+197)
Ospec. NA (NA+NA) NA (NA+NA) NA (NA+NA) NA (NA+NA) NA (NA+NA) NA (NA+NA)
Prostata 879 (395+483) 863 (389+475) 902 (406+496) 1194 (537+657) 1470 (661+808) 1766 (795+971)
Tjockt. 65 (NA+NA) 73 (NA+NA) 80 (NA+NA) 63 (NA+NA) 69 (NA+NA) 73 (NA+NA)
Hud - MM 187 (169+19) 235 (211+23) 274 (246+27) 151 (136+15) 162 (146+16) 171 (154+17)
Urin. 107 (40+67) 113 (42+71) 116 (43+73) 107 (40+67) 113 (42+71) 116 (43+73)
Ändt+an. 317 (254+63) 352 (282+70) 383 (307+77) 310 (248+62) 338 (270+68) 364 (291+73)

Vi kan på motsvarande sätt multiplicera med antalet fraktioner. Antar vi dessutom att antalet är samma för kurativ och palliativ behandling så får vi antalen enligt tabell 19.6.

Table 19.6: Antal predicerade fraktioner per år. Totalt (kurativt + palliativt). MM = Maligna melanom i huden. ‘Hud - MM’ = Tumör i huden, ej malignt melanom.
diagnos bef + inc: 2016-2020 bef + inc: 2021-2025 bef + inc: 2026-2030 bef: 2016-2020 bef: 2021-2025 bef: 2026-2030
Bröst 38823 (26400+12423) 48065 (32684+15381) 55924 (38029+17896) 31632 (21510+10122) 33801 (22985+10816) 35777 (24329+11449)
Lunga 6831 (1708+5123) 7039 (1760+5280) 6948 (1737+5211) 6673 (1668+5005) 6748 (1687+5061) 6582 (1645+4936)
Magsäck NA (NA+NA) NA (NA+NA) NA (NA+NA) NA (NA+NA) NA (NA+NA) NA (NA+NA)
MM 1633 (212+1421) 2078 (270+1808) 2423 (315+2108) 1215 (158+1057) 1251 (163+1088) 1271 (165+1106)
Ospec. NA (NA+NA) NA (NA+NA) NA (NA+NA) NA (NA+NA) NA (NA+NA) NA (NA+NA)
Prostata 12786 (5754+7032) 12563 (5653+6910) 13127 (5907+7220) 17372 (7817+9554) 21386 (9624+11762) 25698 (11564+14134)
Tjockt. NA (NA+NA) NA (NA+NA) NA (NA+NA) NA (NA+NA) NA (NA+NA) NA (NA+NA)
Hud - MM 2935 (2642+294) 3677 (3309+368) 4289 (3860+429) 2365 (2129+237) 2543 (2289+254) 2686 (2417+269)
Urin. 2042 (755+1286) 2162 (800+1362) 2217 (820+1397) 2042 (755+1286) 2158 (799+1360) 2217 (820+1397)
Ändt+an. 2621 (2097+524) 2909 (2327+582) 3167 (2533+633) 2562 (2050+512) 2790 (2232+558) 3003 (2402+601)

För en lättare överblick kan vi presentera motsvarande uppgifter grafiskt. Låt oss då samtidigt illustrera även historiska år för att sätta prognosen lite i ett sammanhang. Observera dock att vi för historiska år inte presenterar antal givna strålbehandlingar utan bara tidigare presenterade incidenstal multiplicerat med den andel som enligt SBU-rapporten fick strålbehandling i början av 2000-talet. Av denna anledning begränsar vi oss också till data från och med denna period. Det torde senare vara av intresse att relatera dessa skattade antal behandlingar mot et faktiskt observerat antal (vilket vi just nu saknar tillgång till). På så sätt torde det vara möjligt att skatta eventuell förändringstakt av andel strålbehandlade. En sådan modell skulle sedan kunna ge bättre prediktion av framtida behandlingsbehov.

Antalet behandlingar totalt illustreras i figur 19.1. Antal kurativa respektive palliativa behandlingar presenteras i figurerna 19.2 och 19.3 för de diagnoser där uppgift om sådan fördelning finns. Totala antalet fraktioner illustreras i figur 19.4.

Totalat antal behandlingar

Figure 19.1: Totalat antal behandlingar

Antal kurativa behandlingar

Figure 19.2: Antal kurativa behandlingar

Antal palliativa behandlingar

Figure 19.3: Antal palliativa behandlingar

Antal fraktioner

Figure 19.4: Antal fraktioner

19.6 Predicerat antal acceleratorer

Vårt primära intresse avser behovet av antal linjäracceleratorer i regionen. Anta att en accelerator används för 6000 behandlingsfraktioner per år (antagande från Thomas). Dividerar vi då antalet fraktioner med 6000, får vi således ett grovt mått på antalet acceleratorer som krävs. Detta förutsätter åter att behandlingsandelen ligger konstant sedan år 2001.

Observera att vi gör denna skattning (figur 19.5) enbart för de sju diagnoser för vilka vi, enligt ovan, har uppgifter om predicerat antal fraktioner. Det totala behovet är förstås större!

Antalen som presenteras är avrundade till heltal. Att alltid avrunda uppåt kan emellertid vara mer korrekt i detta fall.

Antal fraktioner

Figure 19.5: Antal fraktioner

Referenser

SBU. 2003. ”Strålbehandling vid cancer: En systematisk litteraturöversikt”. http://www.sbu.se/.