Kapitel 16 APC-modellen igen
Vi använder åter APC-modellen (samma som för incidensen). På så sätt går vi tyvärr miste om möjligheten att väga in eventuella prognoser om förbättrad överlevnad. Å andra sidan fångas ändå generella trender på samma sätt som beskrivet i avsnitt 2.2.
För enkelhets skull utgår vi från samma diagnosgrupper som för incidensen. Observera dock att storleksförhållanden mellan diagnoserna kan skifta beroende på vilket mått vi studerar. Anta exempelvis att under ett år diagnostiseras 10 000 patienter med diagnos A men bara 1 med diagnos B. Diagnos A är dock extremt allvarlig varför tyvärr samtliga drabbade avlider redan vid diagnostillfället. Diagnos B är dock betydligt mindre allvarlig och den som drabbats lever 30 år efter sin diagnos. Således är 10-årsprevalensen för diagnos A = 0 men för diagnos B = 1. Diagnos A har alltså 10 000 gånger högre incidens än B, men B har “oändligt” mycket högre 10-årsprevalens än B. (Detta scenario är förstås fullständigt hypotetiskt och syftar enbart till att illustrera principen.)
16.1 Stabilare trender
En aspekt att beakta är emellertid att prevalensen (jämfört med incidensen) kan vara något mer stabil över tid. Det finns en inbyggd tröghet i skattningen i och med att studerat tioårsfönster är glidande. Prevalensen för år 2016 består exempelvis av individer diagnostiserade 2006-2016 och prevalensen för 2017 av motsvarande fall 2007-2017. Fall från första året i tidsfönstret faller bort och ett nytt sistaår introduceras. Det är därmed osannolikt att prevalensen ändras markant från ett år till ett annat, vilket å andra sidan är teoretiskt möjligt för incidensen (exempelvis vid införande av screening). Vi avstår därför att predicera enbart baserat på befolkningsutvecklingen utan presenterar enbart en skattning där vi också väger in övrigt observerad prevalenstrend över tid. Vi kan fortfarande laborera med hur stor vikt vi lägger vid historiska observationer och resultatet kan påverkas ganska kraftigt därav. Vi väljer dock här att bara tillämpa en konstant trend, det vill säga att vi antar att den del av prevalenstrenden som ej kan förklaras av befolkningens storlek och åldersfördelning, fortsätter framöver såsom den ser ut idag.